
Katsastus 2022
7.6 kl.17-20 Mustakari
14.6kl.17-20 Mustakari å Öja
28.6 kl.17-20 Mustakari
Besiktningsinfo 1/2022 I detta info finns samlat
uppgifter om vårens besiktningskurser och arrangemang.
Centrala uppgifter om
Litiumjonackumulatorernas säkerhet har tagits fram och preciseringar om
besiktningskraven har gjorts. Dessutom finns uppgraderingar av besiktarens
handbok samt tolkning av besiktningsreglerna. Till sist påminner vi om kraven
på licenser och tillstånd för radioanläggningar ombord. Tack för aktivt
deltagande och diskussion i facebook-gruppen.
VÅRENS BESIKTARKURSER
Nu när
sammankomstbegränsningarna lättar har vi möjlighet att arrangera utbildningen i
grundkurser på plats, dock med reservation för snabba förändringar om
myndighetsdirektiven ändras. Noggrannare uppgifter om kursplatsen framgår i
samband med anmälningen. Aktuella uppgifter finns på SBF:s internet sidor.
Kompletteringskurserna arrangeras på grund av goda erfarenheter som
distanskurser två vardagskvällar. Kompletteringskursen i april arrangeras
endast om intresse finns och som distanskurs. Grundkurser på plats Helsingfors
19.-20.3. 2022, kursen på svenska Tammerforsområdet 19.-20.3. 2022, på finska
Helsingforsområdet 2.-3.4. 2022, på finska Kompletteringskurser på distans 1.-2.3,
på finska, kurs på Teams 22.-23.3, på finska och svenska, skilda kurser, 2x
Teams 9.4, reservdatum, kompletteringskurs på plats I fall kurserna på plats
inte kan arrangeras enligt planerna på grund av myndighetsdirektiv, har
följande datum reserverats för grundkurser på distans: 29.-30.3. 2022 och
5.-6.4. 2022.
LITIUMJONACKUMULATIRERNAS SÄKERHET I BÅTEN
Elektrifieringen av motorerna i nöjesbåtar
ökar och speciellt har olika elektroniska apparater blivit en allt viktigare
del av båtlivet, särskilt navigations- och underhållningsutrustning.
Blyackumulatorerna i nöjesbåtens elsystem ersätts mer och mer av nya
ackumulatorer med ny kemi. Detta betyder i allmänhet att små och stora
litiumjonackumulatorer blir vanligare i nöjesbåtarna. Dessa ackumulatorer har
andra säkerhetsrisker än dem vi är vana vi och därför har handboken
uppdaterats. Till handbokens avdelning 3.6 Elsystemet görs följande tillägg:
”På senare tid har blyackumulatorer i nöjesbåtar börjat ersättas med
litiumjonackumulatorer. Ackumulatorer finns också i mobilapparater. Fel använda
kan litiumjonackumulatorerna börja brinna. Branden skapar giftiga rökgaser och
hetta och är nästan omöjlig att släcka. En brinnande ackumulator är bäst att
kyla ner med stora mängder vatten. Sannolikheten är mycket liten, men båten är
en ytterst sårbar omgivning”. Infolåda. Litiumjonackumulatorernas säkerhet: 1.
Bärbara ackumulatorer: Fäst ägarens uppmärksamhet på mobilernas och
laptopparnas möjlighet att fatta eld och på säkra uppladdningssystem (övervaka
laddningen, lämna den aldrig oövervakad, använd kvalitativa laddare och gör dem
strömlösa när laddningen är gjord, lämna aldrig mobilen mm. i kojen (bland
textiler), undvik defekta apparater, var förberedd på ackumulatorbrand). 2.
Fasta ackumulator-installationer: · Ackumulatorerna bör i första hand vara av typen
litium-järnfosfat, eller litium-titanat. Dessa ackumulatortyper brinner
vanligtvis inte med öppen låga men rökgaserna är giftiga. · Det rekommenderas att ackumulatorerna
monteras i ett brandsäkert
utrymme där en brinnande cell inte kan antända de bredvid varande cellerna, med
ventilation ut i det fria. · Kontrollera
att ackumulatorenheten är försedd med ett ackumulatorövervakningssystem (BMS –
Battery Management System). · Fäst ägarens
uppmärksamhet på det att om BMS kopplar ifrån enheten under uppladdning, kan
motorns generator förstöras då laddningsbelastningen plötsligt försvinner, och
att lijonackumulatorn redan vid låga varv tar emot en stor laddningsström,
vilket kan leda till att generatorn överhettas.
UPPDATERINGAR I HANDBOKEN
Förutom Litiumjonackumulator har följande
ändringar/uppdateringar gjorts i besiktningsdirektiven: Besiktningsklasser Till
del A, 4.5 Tolkningsfall, har följande tillägg gjorts: Vid val av
besiktningsklass bör omdöme användas och undvika att besiktiga i en för hög
eller låg klass med tanke på nöjesbåtens egenskaper och det tänkta
användningsområdet. Till del C. Besiktningsklasser och krav, har följande
preciseringar gjorts. Vid val av besiktningsklass är CE- märkningen riktgivande
och kompletterande. I första hand avgör det tilltänkta vattenområdet
besiktningsklassen. Man bör ändå undvika att besiktiga båten i en klass som är
oändamålsenlig. I klasserna 1 och 2 besiktigar man vanligen nöjesbåtar ur
konstruktionsklasserna A och B. I klass 3 besiktigas vanligtvis nöjesbåtar ur
konstruktionsklasserna B eller C. Besiktningsklass 4 är för mindre båtar, som
används inom skyddade vattenområden, hit för inte nöjesbåtar ur
konstruktionsklasserna A-C Besiktningsklass 1: öppet hav, tillägg ”I denna
besiktningsklass i första hand nöjesbåtar med CE-märkningen A, men också
nöjesbåtar med CE-märkningen B kan besiktigas i denna klass”. Besiktningsklass
2: kust, tillägg ”I denna besiktningsklass vanligtvis nöjesbåtar med
CE-märkningen A och B, men också nöjesbåt med CE-märkningen C kan besiktigas i
denna klass”. Besiktningsklass 3: skärgård, precisering av
områdesbeskrivningen: Seglationsområdet täcker Finlands kuster, Finlands sjöar
och fjärdar, Finska vikens vikar till Viborg och Saima kanal. Under gynnsamma
förhållanden Ålands hav, Kvarken och sträckan Helsingfors-Tallinn. ”I denna
besiktningsklass är vanligtvis nöjesbåtar med CE-märkningen B och C”.
Besiktningsklass 4: skyddade vattenområden, precisering av
områdesbeskrivningen: Seglationsområdet täcker Finlands sjöar (inte stora
sjöars fjärdar), älvar, träsk och kanaler dvs. ”sötvatten”. Hit för vanligtvis
bara nöjesbåtar med CE-märkningen D och vattenskotrar. Del 6.3. Frälsarkrans.
Definitionen i andra stycket ändras enligt följande: I motorbåtar bör
åtminstone en frälsarkrans vara fäst i båten med en ca. 20 meter lång lina.
Fordras vid besiktningen: Frälsarkrans 1. klass 2. klass 3. klass 4. klass
segelbåt, utrustad med visselpipa och drivankare 2stk. den andra försedd med
flaggboj 1stk 1 stk rekommenderas motorbåt 2 stk 1 stk 1 stk rekommenderas
frälsarkransens färg orange, röd eller gul fordras rekommenderas rekommenderas
rekommenderas ljusboj och reflexer fordras fordras rekommenderas rekommenderas
Olika ”man-över-bord” utrustningar (mm. Lifesling) ersätter inte
frälsarkransen. Dessa kan dock fordras i vissa havskappseglingstävlingar.
BESIKTNING AV VATTENSKOTRAR
Vattenskotrar kan
besiktigas, och klassen är då 4.klass. Vattenskotrar är farkoster, som bör
registreras. Gällande sjötrafiklag befriar vattenskotrarna från kravet på att
ha släckare, men all annan utrustning, som lagen och besiktningsklass 4
fordrar, bör finnas. Detta gäller också navigationsljus/lanternor, då den
används under förhållanden, som förutsätter bruket av lanternor.
PERSONLIGT KOMPETENSINTYG (LICENS) OCH FARKOSTENS
RADIOTILLSTÅND FÖR VHF-TELEFON
Marin-VHF-radiotelefonen
kräver farkostbundet radiotillstånd. Dessutom fordras av användaren ett
personligt marinradiotrafikkompetensintyg. Dessa bör finnas med ombord och uppvisas
på begäran av granskande myndighet. I samband med besiktningen bör intygen och
tillstånden kontrolleras. Stor okunnighet förekommer bland nöjesbåtförarna,
speciellt när det gäller marin-VHF och radar, som kommit med i en begagnad
nöjesbåt. Kompetensintyget för nöjesbåtföraren är personligt. Var och en i
nöjesbåten, som använder VHF-radion bör ha ett eget kompetensintyg.
Nöjesbåtförarens kompetensintyg kallas numera kustskepparens radiointyg eller
på engelska Short Range Certificate (SRC). Även äldre begränsat
radiotelegrafistintyg gäller fortfarande. Högsjöskepparens radiointyg dvs. Long
Range Certificate (LRC) ger rätten att använda alla radioapparater i en
nöjesbåt, och det behövs ifall nöjesbåten är utrustad med MF/HF-radiotelefon.
Yrkessjöfartens motsvarande kompetensintyg är Restricted Operators Certificate
(ROC) och General Operators Certificate (GOC) och gäller även i nöjesbåtar. I
nöjesbåten av idag finns annan användbar radioutrustning, som ökar tryggheten
på sjön. Radioutrustning, utan sändande funktion, antecknas inte i
radiotillståndet. T.ex. satellitpositions- (GNSS) och AIS-mottagare.
Radioutrustning med sändare antecknas i radiotillståndet. Sådana är t.ex.
sändande AIS, radar och EPIRB. Observera att EPIRB-nödsändaren förutsätter SCR-
kompetens. I många nöjesbåtars marinradiosändare är nöjesbåtens
marinradionummer inprogrammerat, eller på engelska Maritime Mobile Service
Indentity (MMSI) som bör vara det i radiotillståndet angivna numret. En
förutsättning för en DSC-funktion i VHF-radion. Ägaren bör uppmärksammas på
detta vid byte av nöjesbåt. En begagnad nöjesbåt inköpt utomlands har felaktigt
MMSI nummer i radiosändaren/sändarna, då numret alltid innehåller
användarlandets landskod. Marinradionumret kan endast bytas i en
serviceverkstad. Nyttiga linkar: Kustskepparens radiotrafikguide, anmälan till
kompetensexamen och ansökan för radiotillstånd:
https://www.traficom.fi/fi/liikenne/veneily/veneil...
Förteckning på egna radiokompetensintyg och den egna nöjesbåtens
radiotillstånd:
https://www.traficom.fi/fi/asioikanssamme/katsele-...
Hjälp! Båtägarens säkerhetshandbok: https://raja.fi/apua-veneilijan-turvallisuusopas
KOMPOSITGENOMFÖRINGAR
Det finns
åtminstone en producent, som tillverkar skrovgenomföringar och -ventiler i
komposit- material. Besiktningssystemet ställer inga begränsningar i
användningen av dessa produkter (ISO 9093). Observeras bör att de används och
monteras enligt tillverkarens direktiv och får inte användas som delar i avgas-
eller bränslesystemet.
BESIKTARNAS FACEBOOK-GRUPP
Anslut dig till besiktarnas Facebook grupp och
ventilera aktuella teman om båtsportsäkerheten. https://www.facebook.com/groups/veneilyturvallisuu...
Katsastusinfo 1/2022 Tähän infoon on koottu asiaa
kevään katsastajakursseista ja niiden järjestämisestä.
Litium-ioniakkujen
turvallisuudesta nostetaan esille keskeisiä seikkoja ja katsastusvaatimuksiin
on tehty tarkennuksia. Lisäksi on esitelty vielä päivityksiä katsastajan
käsikirjaan sekä tulkintoja katsastussääntöihin. Lopuksi muistutetaan
vaadittavista pätevyyksistä ja radioluvista veneessä. Kiitos aktiivisista
nostoista ja keskustelusta facebook-ryhmässä.
KEVÄÄN KATSASTAJAKURSSIT
Kokoontumisrajoitusten hellittäessä pystymme
järjestämään katsastajan peruskurssit lähikoulutuksena, kuitenkin sillä
varauksella, että viranomaismääräysten muuttuessa kursseja voidaan joutua
muuttamaan nopeastikin. Tarkemmat tiedot kurssipaikan sijainnista selviävät
ilmoittautumisen yhteydessä. Ajankohtaiset tiedot löytyvät SPV:n
Internet-sivuilta. Katsastajien täydennyskurssit järjestetään hyvien
kokemuksien perusteella etäkoulutuksina kahtena arkiiltana. Huhtikuun
täydennyskurssi pidetään vain, jos siihen on ilmoittautujia ja se pidettänee
lähikoulutuksena. Peruskurssit lähikoulutuksena - Helsingfors 19.-20.3.2022
kursen på svenska - Tampereen seutu 19.-20.3.2022 - Helsingin seutu 2.-3.4.2022
Täydennyskurssit etäkoulutuksena - 1.-2.3.2022 Suomenkielinen kurssi (Teams) -
22.-23.3.2022 molemmilla kielillä (kaksi eri kurssia, Teams) - 9.4.2022
varakurssipäivä, lähikoulutus Siltä varalta, että lähikoulutukset eivät onnistu
viranomaismääräysten vuoksi suunnitellusti, seuraavat ajankohdat ovat varalla
katsastajan peruskurssin pitämiseksi etäkoulutuksena. Peruskurssin varapäivät:
29.-30.3 .2022 ja 5.-6.4.2022 (etäkoulutus)
LITIUM-IONIAKKUJEN TURVALLISUUS VENEESSÄ
Moottorien sähköistyminen yleistyy
venekäytössäkin ja erilaiset kannettavat laitteet ovat tulleet yhä tärkeämmäksi
osaksi veneilijänkin navigointi- ja viihdelaitevalikoimaa. Lisäksi veneen
sähköjärjestelmissä nykyisin olevia lyijyakkuja vaihdetaan uudemman akkukemian
tuotteisiin. Useimmin tämä tarkoittaa pienempien ja suurempien
litium-ioniakkujen yleistymistä. Näissä akuissa on kuitenkin erilaisia
paloturvallisuusrikejä mihin olemme tottuneet ja siksi käsikirjaa on
täydennetty. Käsikirjaan kohtaa 3.6. Sähköjärjestelmät lisätään seuraava
kappale: ”Viime aikoina lyijyakkuja on veneissä alettu korvata litium-ioniakuilla.
Akkuja kulkee myös mobiililaitteissa mukana paljon. Väärin käytettyinä
litium-ioniakut voivat syttyä palamaan. Palo tuottaa myrkyllisiä savukaasuja ja
on lähes mahdoton sammuttaa. Suuri määrä vettä on paras keino jäähdyttää
palavaa akkua. Todennäköisyydet ovat pieniä, mutta vene on hyvin haavoittuva
ympäristö.” Tietolaatikko. Litium-ioniakkujen (li-ion) turvallisuudesta: 1.
Mukana kulkevat akut: Kiinnitä omistajan huomio erilaisten mobiililaitteiden
aiheuttamaan akkupalovaaraan ja turvallisiin latausjärjestelyihin (lataa
näkyvillä, älä lataa yöllä, käytä laadukkaita latureita ja irrota tai tee ne
jännitteettömiksi, kun et lataa, älä jätä puhelimia ja muita vuoteisiin, varo
rikkinäisiä laitteita, varaudu akkupaloon). 2. Kiinteät akkuasennukset · Akkujen tulisi olla ensisijaisesti
litium-rautafosfaatti- tai litium-titanaattityyppisiä. Nämä akkutyypit eivät
yleensä häiriötilanteessa pala liekillä (mutta savukaasut ovat kuitenkin
myrkyllisiä). ·
Suositeltavaa olisi, että akut olisi asennettu erilliseen palonkestävään
tilaan, joka on tuuletettu ulos ja jossa palava kenno ei sytytä viereisiä
kennoja. · Varmista ehdottomasti, että akusto on
varustettu akunhallintajärjestelmällä (BMS- Battery Management System). · Kiinnitä omistajan huomio siihen, että BMS:n
suorittama akuston irtikytkentä kesken latauksen saattaa rikkoa moottorin
laturin kuorman hävitessä ja että li-ion akku ottaa jo pienillä kierroksilla
suuren latausvirran, jolloin laturi saattaa ylikuumentua.
PÄIVITYKSIÄ KÄSIKIRJAAN
Litium-ioniakkujen
lisäksi katsastussääntöihin on tehty seuraavia muutoksia/päivityksiä:
Katsastusluokat Osan A, kappaletta 4.5 Tulkintatapaukset on täydennetty
seuraavasti: Katsastusluokan valinnassa on käytettävä harkintaa ja vältettävä
katsastamista sekä liian vaativaan että liian vaatimattomana luokkaan veneen
ominaisuudet ja käytettävä veneilyalue huomioon ottaen. Osaan C.
Katsastusluokat ja vaatimukset on tehty seuraavat tarkennukset: Katsastusluokan
valinnassa CE-merkintä on ohjaava ja täydentävä. Ensisijaisesti käytettävä
veneilyalue määrittää katsastusluokan. On kuitenkin pyrittävä välttämään veneen
katsastamista selvästi epätarkoituksenmukaiseen katsastusluokkaan.
Katsastuskuokkiin 1 ja 2 voidaan tyypillisesti katsastaa suunnitteluluokkien A
ja B veneet. Katsastusluokkaan 3 soveltuvat tavallisesti suunnitteluluokkien B
tai C veneet. Katsastusluokka 4 on tarkoitettu pienille veneille, joita
käytetään suojaisilla vesialueilla, eikä tähän luokkaan tavallisesti sijoiteta
suunnitteluluokkien A-C veneitä. Katsastusluokka 1: avomeri loppuun lisäys
“Tähän katsastusluokkaan soveltuvat ensisijaisesti CE-merkinällä A varustetut
veneet, mutta myös CE-merkinnällä B oleva vene voidaan katsastaa tähän
luokkaan.” Katsastusluokka 2: Rannikko loppuun lisäys “Tähän katsastusluokkaan sijoittuvat
tavallisesti CEmerkinnältään A- ja B-suunnitteluluokan veneet, mutta myös
CE-merkinnällä C oleva vene voidaan katsastaa tähän luokkaan.” Katsastusluokka
3: Saaristo täsmennys aluekuvaukseen: Purjehdusalue kattaa Suomen rannikot,
Suomen järvet selkävesineen, Suomenlahden perukan Viipurin lahdelle ja Saimaan
kanavan, sekä suotuisissa olosuhteissa Ahvenanmeren, Merenkurkun ja välin
Helsinki-Tallinna. Sekä loppuun lisäys “Tähän katsastusluokkaan sijoittuvat
tavallisesti CE-merkinnältään B- ja C-suunnitteluluokan veneet.”
Katsastusluokka 4: Suojaisat vesialueet täsmennys aluekuvaukseen Alue käsittää
Suomen järvet (ei kuitenkaan suurten järvien selkävedet), joet, lammet ja
kanavat eli "makeat vedet" sekä suojaisat merialueet Tähän
katsastusluokkaan sijoittuvat tavallisesti vain CE-merkinnältään
D-suunnitteluluokan veneet ja vesiskootterit. Kohta 6.3. Pelastusrengas.
Muutetaan toisen kappaleen määritystä seuraavasti: Moottoriveneissä on ainakin
yhden pelastusrenkaan oltava kiinnitetty veneeseen noin 20 m:n pituisella
köydellä. Katsastuksessa vaaditaan: Pelastusrengas 1. luokka 2. luokka 3.
luokka 4. luokka purjeveneet, varustettuna pillillä ja ajoankkurilla 2kpl,
toinen oltava varustelu lippupoijulla 1 kpl 1 kpl suositellaan moottoriveneet 2
kpl 1 kpl 1 kpl suositellaan pelastusrenkaan väri oranssi, punainen tai
keltainen vaaditaan suositellaan suositellaan suositellaan pelastusrenkaan valo
ja heijasteteipit vaaditaan vaaditaan suositellaan suositellaan Markkinoilla
olevat erilaiset mies-yli-laidan -tilanteeseen tarkoitetut pelastusjärjestelmät
(mm. Lifesling) eivät korvaa pelastusrengasta. Tällaista voidaan silti vaatia
joissain purjehduksen avomerikilpailuissa.
VESISKOOTTEREIDEN KATSASTUS
Vesiskootterit
voidaan hyvin katsastaa ja ne katsastetaan luokkaan 4. Vesiskootterit ovat
pääsääntöisesti rekisteröitäviä vesikulkuneuvoja. Nykyinen vesiliikennelaki
antaa vesiskoottereille vapautuksen sammuttimesta, mutta muu lainmukainen ja
luokan 4 varustus tulee vesiskootterissakin olla. Tämä koskee myös kulkuvaloja,
kun vesiskootterilla liikutaan olosuhteissa, joissa kulkuvaloja on käytettävä.
HENKILÖKOHTAINEN PÄTEVYYSTODISTYS JA ALUKSEN
RADIOLUPA VHF-PUHELIMELLE
Jos veneessä on meri-VHF-radiopuhelin,
tarvitaan henkilökohtainen pätevyystodistus ja aluksen radiolupa. Näiden on
oltava mukana veneessä, ja ne pitää pyydettäessä esittää tarkastavalle
viranomaiselle. On hyvä, että pätevyystodistukset ja radioluvat katsotaan sekä
käydään huolella läpi myös katsastustilanteessa. Veneilijöiden parissa on
havaittu paljon tiedon puutetta liittyen esimerkiksi käytetyn veneen mukana
tulleeseen meri-VHF-puhelimeen ja tutkaan. Radiopätevyystodistus on
henkilökohtainen. Veneessä jokainen VHF-radion käyttäjä, joka painaa
tangenttia, tarvitsee oman pätevyystodistuksensa. Nykyinen huviveneilijän
pätevyystodistus on nimeltään rannikkolaivurin radiotodistus tai englanniksi
Short Range Certificate (SRC). Myös vanhempi aikaisemmin käytössä ollut
rajoitettu radiopuhelimenhoitajan todistus kelpaa edelleen. Avomerilaivurin
radiotodistus eli Long Range Certificate (LRC) antaa pätevyyden käyttää kaikkia
radiolaitteita huviveneessä, ja sitä tarvitaan, mikäli veneessä on
meri-MF/HF-radiopuhelin. Ammattilaisten vastaavat pätevyydet Restricted
Operators Certificate (ROC) ja General Operators Certificate (GOC) kelpaavat
tietysti myös huviveneilyyn. Huviveneissä on nykyään myös paljon muita
hyödyllisiä turvallisuutta parantavia merenkulun radiolaitteita.
Radiolaitteita, joissa on pelkkä vastaanotin, ei merkitä radiolupaan. Tällaisia
ovat esimerkiksi satelliittipaikantimet (GNSS) ja AIS-vastaanottimet.
Radiolaitteet, joissa on lähetin, merkitään radiolupaan. Tällaisia ovat
esimerkkejä AIS-lähetin, tutka ja EPIRB. On syytä huomata, että esimerkiksi
EPIRB-hätälähetin edellyttää myös vähintään SRC-pätevyyttä. Useimmissa veneen
radiolähettimissä on ohjelmoituna veneen meriradionumero tai englanniksi
Maritime Mobile Service Indentity (MMSI), jonka pitää olla veneen radioluvassa
määrätty numerosarja. Tähän pitää kiinnittää huomiota veneen vaihtaessa omistajaa.
Ulkomailta, esimerkiksi Virosta ostetussa käytetyssä veneessä on
AIS-lähettimessä aina väärä MMSI-numero, koska se sisältää Viron maatunnuksen.
Meriradionumeron vaihto edellyttää laitteen käyttämistä huollossa. Hyödyllisiä
linkkejä: Rannikkolaivurin radioliikenneopas, pätevyystutkintoon
ilmoittautuminen ja aluksen radioluvan hakeminen:
https://www.traficom.fi/fi/liikenne/veneily/veneil...
Lista omista radiopätevyyksistä ja oman veneen radioluvista:
https://www.traficom.fi/fi/asioikanssamme/katsele-... Apua!
Veneilijän turvallisuusopas: https://raja.fi/apua-veneilijan-turvallisuusopas
KOMPOSIITTILÄPIVIENNIT
Markkinoilla on
ainakin yksi tuotevalmistaja, joka tekee veneen runkoläpivientejä ja niihin
liittyviä venttiilejä komposiittimateriaalista. Katsastusjärjestelmä ei aseta
rajoitteita tällaisten, standardin (ISO 9093) mukaisten, tuotteiden käytölle ja
ne ovat siten hyväksyttäviä. On kuitenkin otettava huomioon, että näitä
tuotteita tulee käyttää ja ne asennetaan valmistajan ohjeiden mukaan eikä niitä
voi käyttää pakokaasu- eikä polttoainejärjestelmän osana.
KATSASTAJAJIEN
FACEBOOK-RYHMÄ
Liity mukaan
katsastajien Facebook ryhmään keskustelemaan ajankohtaisiin
veneilyturvallisuuteen liittyviin teemoihin. https://www.facebook.com/groups/veneilyturvallisuu...